Efter 43 år i England flyttade Jan ”Rock-Ola” Olofsson hem till Malmö igen i augusti 2006.
Sedan dess har han bland annat varit sysselsatt med att ta fram de fotografier som visas på denna utställning.
Jan Olofsson föddes den 16 juni 1944 i Ängelholm, och spenderade sina första 6 år i Örkelljunga hos mamma Majken Eriksson och mormor Sonja. När Jan var 7 år gammal gifte sig mamma och pappa Sten Sture Olofsson. Då bosatte sig familjen i Malmö och Jan började skolan under familjenamnet.
Bara 13 år gammal slutade han skolan för att ta sig fram den hårda vägen. Jans karriär började med en seger i en lokal rocktävling i Malmö 1958, 14 år ung. Han blev då lokal rockkung under namnet ”Rock-Ola” under en tid, men insåg att hans röst aldrig skulle leda till några framgångar.
1960 reste han till London och besökte den berömda 2 I’s Coffee Bar, på Old Compton Street i Soho, där han såg Cliff Rickard och Vince Taylor uppträda. Då bestämde han sig för att helt satsa på musikbranschen.
Han öppnade ett rockkontor i Malmös centrum och blev manager åt sin tidigare konkurrent Christer Gärdsby. Sent på hösten tog han med sig Christer till Stockholm för att lansera honom för skivbolag, press och arrangörer. Där blev han uppmärksammad av tidningen ”Se” i en fyrsidig artikel som presenterade Jan som världens yngste manager. Även Sveriges Television fastnade för den unge managern och bjöd in honom och Christer till programmet ”Tonårsdags” på hösten 1960. Jan lyckades även fixa ett skivkontrakt med ”Knäppupp”, men Christer blev sjuk och det hela rann ut i sanden.
Utrustad med en kamera, men utan pengar, begav sig Jan 1960 iväg till klubbarna kring Reeperbahn i Hamburg. På klubben Kaiserkeller råkade han en kväll träffa och lära känna The Beatles och när de spelade brukade de förse honom med öl från den depå av dryck publiken skänkte bandet. Jan gillade bandets musik och försökte fixa jobb till dem i Sverige genom arrangören Gustav Laneryd i Töringe. Men han trodde inte på bandet eftersom Rock n’ Roll var ute; nu var det schlager och solosångare som gällde.
Till slut fick Jan åka hem på konsulatets bekostnad, men bara några månader senare var han tillbaka i Hamburg. Nu försökte han lansera Leif Johnsson, under artistnamnet Lee Jones, som Jan kände från Malmö. En kväll på Top Ten Club träffade han återigen The Beatles, som nu ofta var kompgrupp åt sångaren Tony Sheridan. Eftersom Jan saknade pengar fick han flytta in i deras enkla rum med våningssängar, där han bodde under ett par veckor.
I skiftet 1962-1963 lyckades Jan Olofsson komma in på en journalistutbildning i London, där han genast fixade ett presskort och började snabbt bidra med artiklar och fotografier i svenska tidningar, bland annat Idolnytt och Showbusiness.
Jan började successivt bygga ut sitt kontaktnät inom den brittiska musikbranschen. Han lärde känna den förste brittiske oberoende skivproducenten, legenden Joe Meek, som tog med honom till Giaconda café, där många inom branschen höll till. Där träffade han Viv Prince, trummis i Pretty Things, som i sin tur introducerade Jan för Brian Jones i The Rolling Stones. Jan lärde också känna de kända låtskrivarna Barry Mason och Mitch Murray, som brukade sitta på caféet. Barry Mason är mannen bakom låtar som ”Here It Comes Again” och Tom Jones’ ”Delilah”, medan Mitch Murray skrev de flesta av Gerry & The Pacemakers hits. I början på 1964 jobbade Jan åt Manfred Mann som ”record plugger”, dvs. han fick i uppdrag att försöka få radiostationerna att spela deras senaste låt i radio.
Jan hade nu även börjat göra sig känd som fotograf och fick 1964 arbete på Englands viktigaste popprogram Ready Steady Go!, med uppgift att fotografera de medverkande vid sidan av scenen och i omklädningsrummen. Det gjorde att han fick unika bilder och nära relationer med många av artisterna, däribland Rolling Stones, Kinks, Who, Jimi Hendrix, Walker Brothers, Sonny & Cher, Cream, Cat Stevens, Ike & Tina Turner, James Brown och Johnny Cash, för att nämna några av dem.
När Beatles skulle lansera albumet ”Sgt. Pepper’s” 1967 var Jan en av få som bjöds in till ett privat party hemma hos gruppens manager Brian Epstein. På trappan till huset tog Jan ett berömt fotografi på Beatles som säkert sitter inramat på många väggar runt om i världen.
1968 öppnade Jan en klubb i London, Flicka, tillsammans med flickvännen Titti Wachtmeister. Klubben blev genast en av de mest populära i London och en av dem som kom och besökte klubben var dåvarande kronprins Karl Gustav, som Jan festade runt med flera gånger. Samma år började Jan Olofsson som Olga Records representant i London. Han försökte då marknadsföra ”Sunny Girl” med Hep Stars, men arbetade även som talangscout åt Olga. Tillsammans med Olgas representant i Holland, Stefan Schroeder, gav han 1969 ut ”Israelites” med Desmond Decker, som blev en stor internationell hit. Jan Olofsson bildade både skivbolag och musikförlag, som sålde 7 miljoner skivor på 5 år. Bland dem kan nämnas ”In A Broken Dream” med Rod Stewart, ”Way of Life” med Family Dog och ”Venus” med Shocking Blue. Bara dagarna efter Elvis död spelade han in ”I Remember Elvis Presley”, som blev en världshit 1977.
I början av 90-talet hittade Jan sina gamla bilder från 60-talet som ledde till en fotobok, ”My 60’s”, som gavs ut 1994 av Taschen förlag på engelska, tyska och franska. Boken har idag sålt i mer än 100 000 exemplar. I samband med utgivningen anordnades fotoutställningar i en rad länder, som till exempel England, USA, Frankrike, Spanien, Argentina, Tyskland och Cuba.
Denna utställning på Miwa är planerad att turnéra runt om i Skåne under sommaren, för att under hösten fortsätta upp i landet. Samtidigt planeras ytterligare en bokutgivning med bilder från hela Jan Olofssons verksamma tid som fotograf.
Text © Lars Åke-Madelid
MIVAgallery reserverar sig för eventuella ändringar som skett efter publicering, och/eller eventuella tryckfel. Vi reserverar oss också för slutsålda och/eller utgående produkter i det fysiska galleriet.
Copyright © 2007 MIVAgallery. Alla rättigheter förbehålls --- Företag | Integritetspolicy | Kontakta Oss | Sänd oss feedback
